Svag ambitionsnivå för byggnaders klimatpåverkan

Alla länder i EU ska införa gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader. Detta krävs av EU-direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) och ska vara på plats senast 1 januari 2030. Men det är inte gemensamma gränsvärden som införs, utan varje land fastställer själva sin nivå.

Boverket har på uppdrag av regeringen under lång tid arbetat med att analysera och ta fram förslag på gränsvärden . Man har då tagit fram tre olika ambitionsnivåer, med hänsyn till klimatmål, liksom till kostnadspåverkan, där den skarpaste nivå 1 ligger i linje med EU:s klimatmål till 2030, och den minst kostnadsdrivande nivå 3 har svag klimat styrning. Den 20 maj har man nu presenterat sin rekommendation till regeringen för kommande gränsvärden. Detta förslag bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Svag klimatambition

Boverket föreslår här ett ”mellanalternativ” med lägre klimatambition. Detta innebär för kategorin flerbostadshus att gränsvärdet 2030 sätts på 35 % lägre än medianen för byggnadstypen 2021. I praktiken innebär detta ett gränsvärde om cirka 235 kg CO₂e/m² bruttoarea (BTA) och detta gäller för klimatpåverkan i byggskedet (A1–A5)

Idag kan man med modern byggteknik och planering bygga med ca 250 kg CO₂e/m² med vanlig standardbetong utan klimatambitioner, utan att optimera konstruktionen gällande materialval, materialåtgång eller att använda klimatsmarta lösningar. Samtidigt finns det en rad produkter på marknaden som kan kraftigt minska klimatavtrycket från materialen i byggskedet. Genom betong med lägre klimatavtryck där cementen till exempel är utspädd med alternativa bindemedel kan man med lätthet komma ner till ca 200 kg CO₂e/m². Använder man nära-noll produkter så som Heidelberg Materials evoZero kan man komma betydligt lägre.

Dessa material bidrar ofta med en begränsad merkostnad till ett byggprojekt.

- Boverkets förslag har en svag klimatambition och tar ingen hänsyn till de klimatsnåla material som finns på marknaden idag eller den snabba utveckling som sker, och skapar inte heller några incitament att investera i produkter med mer minskad klimatbelastning säger Maria Sandell, hållbarhetschef på Heidelberg Materials Northern Europe.

Sent införande

Boverket föreslår att lagstiftningen träder i kraft 1 januari 2030. I tidigare arbete har man ursprungligen föreslagit ett tidigare ikraftträdande, men föreslår nu senast möjliga. Samtidigt har flera andra länder i Europa gått före, till exempel Danmark som införde långtgående krav redan 2023 och Nederländerna har haft gränsvärden sedan 2018.

Sammantaget innebär Boverkets förslag en begränsad klimatstyrning i en långsam takt ur betong- och cementindustrins perspektiv.

- Bygg och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, där den största delen kommer av materialet i byggandet.  De klimatsnåla materialen finns, men vår utmaning är att efterfrågan är låg. Boverkets förslag bidrar tyvärr inte till att driva på klimatomställningen, fortsätter Maria Sandell.

EU:s klimatmål anger en gemensam utsläppsminskning om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 55 procent till 2030. Byggbranschen har gjort ett gemensamt åtagande i bygg- och anläggningssektorns färdplan (pdf) att minska utsläppen med 50 procent till 2030. Med boverkets förslag avviker man från dessa ambitionsnivåer och lägger bördan att nå målen på byggherrarna.