Svensk och europeisk klimatpolitik måste ta hänsyn till både hög klimatambition och konkurrenskraft

Cement är en av de industrier som påverkas kraftigt av EU:s klimatpolitik och utsläppshandel. EU:s klimatmål ligger i linje med Heidelberg Materials-koncernens egna klimatmål och bolaget har sedan länge arbetat för att reducera sitt klimatavtryck. Samtidigt står cementindustrin inför stora utmaningar och investeringsbehov för att kunna nå hela vägen till netto-noll.

I juli presenterade EU-kommissionen sitt förslag till översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) för perioden efter 2030. Heidelberg Materials är en av de remissinstanser som har fått möjlighet att lämna synpunkter till regeringen om förslaget.

Kommissionens förslag innehåller flera delar som kan bidra till omställningen, vilket Heidelberg Materials välkomnar. Samtidigt är det viktigt att den kommande regeringen i Sverige också driver en industri- och klimatpolitik som skapar förutsättningar för att industrins omställning ska kunna ske även i vårt land. 

Förslaget innebär bland annat:
•    En justering av den linjära reduktionsfaktorn, vilket innebär att utsläpp kan finnas kvar i EU ETS-systemet under längre tid.
•    En ny marknad för permanenta koldioxidupptag.
•    Nya gemensamma EU-instrument för att främja industrins investeringar.
•    Krav på att en större del av medlemsstaternas intäkter från EU ETS ska gå tillbaka till industrin.

Heidelberg Materials i Sverige har under lång tid arbetat utifrån den ursprungliga utformningen av utsläppshandeln. De senaste 10 åren har klimatavtrycket på svensk cement minskat med cirka18 procent genom en rad olika insatser. För att komma hela vägen till netto noll krävs emellertid stora investeringar.

EU ETS innebär att en kostnad läggs på utsläppen, som kommer att öka över tid. Detta är en betydande drivkraft för industrin att ställa om. Men den möjliggör inga investeringar om inte efterfrågan på de fossilsnåla produkterna finns.

Ett väl avvägt förslag

Heidelberg Materials välkomnar därför att förslaget till ett reformerat EU-ETS behåller huvuddragen i utsläppshandeln, men samtidigt öppnar för nya verktyg för att bidra till industrins omställning. Här finns bland annat en gemensam europeisk finansieringsmekanism för industrins omställning, och förslag på nya verktyg som till exempel så kallade koldioxidkontrakt.

En annan viktig del är att medlemsstaterna ska använda minst 50 procent av relevanta intäkter från EU ETS till prioriterade klimat- och energiåtgärder, däribland industriell omställning.

– EU-kommissionens förslag framstår som väl avvägt och gör inga avkall på klimatmålen. Samtidigt kan inte Sverige förlita sig på att EU gör hela jobbet. En svensk regering behöver driva en kraftfull industripolitik för att klimatinvesteringar skall hamna i Sverige och inte i andra länder. Annars riskerar Sverige att förlora både möjliga utsläppsminskningar och konkurrenskraft, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials i Sverige.